Minst! Eller ett helt annat belopp… Det beror förstås på hur man räknar. Det finns inga enkla svar.
Det säger sig självt att det är svårt att bestämma det exakta värdet av att kunna agera på rätt information i rätt ögonblick.
Man hittar lätt exempel på företag som gjort det motsatta. Det mest kända exemplet i Sverige är antagligen Facit, som misslyckades kapitalt med att anpassa sig till teknikskiftet. Man fortsatte ihärdigt att tillverka mekaniska räknemaskiner tills antalet osålda enheter blev alldeles för stort och bolaget köptes av Electrolux för en spottstyver. Ett citat från ett styrelsemöte på huvudkontoret i Åtvidaberg tidigt 70-tal indikerar vart man var på väg; ’Vi sitter nere i skogen och har ingen aning om vad som händer ute i världen!’.
Värdet av kvalitativ analys är svårt att översätta till kvantitativa mått men det blir enklare om man bryter ner det i olika delar; i korthet kan bra omvärldsanalys bidra till ökad försäljning, minskade kostnader eller höjd effektivitet och produktivitet.
Vad kan exempelvis höjd effektivitet vara värt? Man kan ju titta på tidsbesparingar. Enligt företaget mBrain sparar företag med väl fungerande omvärldsorganisationer in i genomsnitt 1.5 timmar i veckan åt sina användare. Så mycket tid sparas alltså in genom att se till att rätt information tillhandahålls vid rätt tid.
Här tar vi ett räkneexempel; genomsnittslönen för tjänstemän i privat sektor 2017 var 40 576 kr i månaden enligt SCB. Räknar man in semesterlön, arbetsgivaravgifter och försäkringar blir årskostnaden för företaget ca 687 000 kr, eller drygt 358 kr i timmen, per tjänsteman. I ett företag med 100 användare är det lika med 2 577 600 kr per år i tidsbesparingar. Cirka. Och där har vi alltså räknat ut vad en väl fungerande omvärldsorganisation kan vara värd. Ta-daa!
Saludos / Ingemar
(Obs! De åsikter som uttrycks i denna artikel är mina egna. Exempel på analys är just exempel och ska inte återges som verkliga händelser eller resultat).
